En introduktion till argumentationsanalys

◼ Per Cederberg, 19:e December 1999

Introduktion

Den här texten är ett försök att på ett enkelt och lättfattligt sätt förklara hur man kan analysera argument och förstå argumentationer. Jag kommer att presentera en modell för att dela upp stora argumentationer i enskilda argument och förklara deras inbördes relationer. Genom att på detta sätt bättre förstå en argumentation kan man lättare hitta svagheter och osakligheter och genomskåda andras debattknep, men man kan också själv bli bättre på att argumentera sakligt och föra fram sin åsikter – både i skrift och tal.

Den modell för argumentationsanalys som kommer att presenteras här är hämtad ur boken Argumentationsanalys av Gunnar Björnsson, m.fl. som kan rekommenderas för vidare läsning. En stor dos inspiration är också hämtad ur Empirisk semantik av Arne Næss.

Argument – relevans och hållbarhet

Argument brukar normalt sätt bedömas utifrån två olika egenskaper – relevans och hållbarhet. Ett arguments hållbarhet är detsamma som dess styrka eller trovärdighet. Om jag vill argumentera för att ”Måns är en katt” så är det inte trovärdigt att säga ”Alla som heter Måns är katter”, eftersom det är uppenbart falskt.

Relevans handlar om hur mycket ett argument hör till saken. Om jag exempelvis vill ge stöd för att ”Måns är en katt”, så duger det inte att säga att ”himlen är blå”, även om det är aldrig så sant. Det hör inte till saken och är därmed irrelevant.

Man kan pröva ett arguments hållbarhet genom att fråga ”Hur kommer det sig?” eller ”Varför då?” Relevansen kan på samma sätt prövas med frågan ”Än sen?”. Gå gärna tillbaka till de här frågorna om du blir osäker på vad som är hållbarhet eller relevans.