En introduktion till argumentationsanalys

Underargument och premisser

Om man vill stärka ett arguments hållbarhet så kan man använda sig av underargument. Ett underargument är ett argument som inte ger direkt stöd till tesen, utan stödjer ett annat argument. En argumentation får tack vare underargumenten ett slags trädstruktur, där vissa argument kan komma långt ut från stammen (tesen). Normalt sett brukar man försöka undvika argumentationer med fler än fyra nivåer, eftersom den lätt uppfattas som alltför omfattande och irrelevant.

Underargument betecknas med P eller C följt av beteckningen för det argument de stöder eller försvagar. Underargumenten kan också numreras; proargument för sig och contraargument för sig. P₁P₃ är till exempel det första under(pro)argumentet till P₃.

Om man istället för att stärka hållbarheten, vill stärka ett arguments relevans så kan man använda sig av en premiss. En premiss tydliggör sambandet mellan argumentet och det man vill argumentera för eller emot, exempelvis tesen. Normalt sett utelämnas premisser som anses självklara eller obetydliga. I en del fall kan ett argument också ha flera premisser. Man talar ibland om premissmängden som en beteckning för argumentet och alla dess premisser.

Ett vanligt misstag är att blanda ihop underargument och premisser. En viktig egenskap hos premisser är att de alltid kan byta plats med själva argumentet, utan att det gör argumentationen ologisk. Varje premiss förutsätter nämligen existensen av de andra påståendena för att få relevans i förhållande till tesen. Premisser betecknas med p följt av argumentet de refererar till. Exempelvis är p₁P₃ den första premissen till P₃.

Relevansinvändningar och beviskraft

Vanliga contraargument angriper hållbarheten hos en tes eller ett argument, men ibland är det nödvändigt att argumentera mot relevansen av något. Detta görs med en relevansinvändning, vilket är ett contraargument mot en av argumentets premisser. Ofta är dock premisser underförstådda eller dolda, varför det är viktigt att först ta fram en rättvisande formulering av dessa.

Beteckningen för en relevansinvändning följer av de tidigare beteckningarna. Exempelvis är C₁p₁P₃ en relevansinvändning till det tredje proargumentet via dess första premiss. Givetvis måste premissen p₁P₃ också finnas med i analysen.

Beviskraft kallas det stöd ett argument eller en hel argumentation ger till tesen. En stor beviskraft ökar tesens hållbarhet. För varje argument kan beviskraften beräknas som produkten av hållbarheten och relevansen, d.v.s. om antingen hållbarheten eller relevansen är noll, så blir beviskraften också noll.