varför kärnkraft?

Varför Kärnkraft?
Ett debattinlägg om kärnkraftens vara eller inte vara.


◼ Per Cederberg, 8:e Mars 1999

Denna artikel är något åldrad, men huvudsakligen fortfarande relevant. Ett par viktiga uppdateringar bör dock noteras:

  1. Säkerhet: Existerande anläggningar är inte så säkra som tidigare hävdats. Inte heller de svenska. Händelseutvecklingen i Fukushima visar på besvärande brister i katastrofhantering, bränsleförvaring, inneslutningar och strömförsörjning. Se t.ex. videoklippet nedan:
  2. Ekonomi: Kärnkraftens ekonomi är idag högst tveksam i jämförelse med exempelvis vindkraft, solenergi och termisk energi. Framförallt har ökade kostnader för konstruktion, säkerhet och försäkringar skenat iväg. Det storskaliga risktagandet är idag ekonomiskt ointressant för alla utom statliga aktörer. Småskaliga satsningar med lägre risktagande är långt mer företagsekonomiskt intressanta.
  3. Kärnkraftens Renässans: Inga av de nya reaktorer som idag byggs eller projekteras kommer att lösa de huvudsakliga problem som beskrivs i denna artikel. Tidvis nämns alternativa reaktorer (exempelvis thoriumreaktorer) som på allvar försöker lösa avfallsfrågan. Detta är intressant teknik, framförallt eftersom det skulle möjliggöra en radikal minskning av restavfallet från dagens reaktorer. Det är dock värt att notera att denna teknik förblivit icke-ekonomiskt gångbar och experimentell ända sedan 60-talet.
  4. Klimatkrisen: Det faktum att klimatkrisen blir allt mer akut gör inte kärnkraften säkrare, billigare eller mer långsiktig. Däremot påvisas behovet av en långsiktig energipolitisk omställning. Med CO2-skatt och rejäla satsningar på existerande, ekonomiska och effektiva lösningar — som energibesparingar, smarta elnät, småskalig lokal produktion, energilagring, vind- och solel. Därtill anslag till forskning kring de alternativa energiformer som ännu ej nått ekonomisk lönsamhet.

» Argumentationens struktur
» Folkkampanjen mot kärnkraft - kärnvapen
» Fairewinds: Detaljerade analyser av händelserna vid Fukushima.


Inledning

En rad frågetecken...

Varför kärnkraft? Varför har vi egentligen kärnkraftverk i Sverige? Varför väljer vi att fortsätta använda dem trots alla risker och trots alla problem de skapar? Finns det egentligen någon som kan svara på det? Ett hållbart och välargumenterat svar?

Det här är ingen ny debatt. Det är ingen ny fråga, och det som presenteras här är inte några nya argument. Men trots de nästan 20 år som gått sedan folkomröstningen, eller kanske just därför, så förekommer en mängd ohållbara eller irrelevanta argument kring frågan om kärnkraftens vara eller icke vara. Det finns idag även en utspridd vanföreställning om vad en avveckling av kärnkraften egentligen skulle innebära.

Syfte

Jag tror att vi bör avveckla kärnkraften nu, inte om tjugo år. I den här texten kommer jag att föra fram flera argument för att stödja detta. Jag vill också bemöta några av de vanligaste motargumenten. Jag hoppas att denna text kan vara till hjälp i förståelsen av en komplicerad fråga där argumentationen allt som oftast är förvirrad, missvisande eller till och med direkt felaktig. Jag skulle önska att debatten om kärnkraftens vara eller icke vara nådde ett större intentionsdjup än vad den vanligtvis har idag.

Övergripande argumentation

Jag hävdar att kärnkraften inte är säker, att uranbrytningen är starkt miljöförstörande, att avfallet inte går att förvara på ett rimligt sätt och att kärnkraft inte är ett vettigt alternativ i längden. Jag menar slutligen att det krävs en långsiktig politiskt strategi för avveckling för att få fart på utvecklingen av rimliga alternativ.

Det brukar hävdas att kärnkraft är en billig energikälla, vilket inte tar hänsyn till uranbrytningens miljökostnader, kostnaderna för riskförsäkringar eller vad avfallshanteringen kommer att kosta. Vidare hävdas ofta att det saknas alternativ till kärnkraft. I detta bortser man från från möjligheten att spara energi, nya energilösningar och mångfalden av alternativ. Slutligen hävdas ofta att kärnkraftverken i Östeuropa bör stängas först, vilket bortser från dagens politiska realiteter. Intressant är också att observera hur detta sista argument förutsätter möjligheten av en avveckling.