Dvärgen – En studie i ondska

Synen på andras beteende

Går jag ensam i staden så ser de mig strax och slänger glåpord efter mig. Det där är hans dvärg! Om du ger honom en spark, sparkar du hans herre! De vågar inte göra det men kastar döda råttor och annan orenlighet ur sophögarna efter mig. När jag förbittrad drar min värja gapskrattar de åt mig. En sådan mäktig herre vi har! ropar de. Jag kan inte försvara mig, för vi kämpar inte med samma vapen. Jag får rädda mig undan med kläderna fulla av smuts.

Lagerkvist, 1944, s. 20-21

Dvärgens syn på andras beteende är starkt färgad av hans negativa världsbild och till viss del förstärks även den negativa världsbilden av andras negativa beteende gentemot honom. På många sätt kan Dvärgen sägas ha hamnat i en negativ spiral i sina relationer till andra människor. Deras negativa eller skrämda beteende gentemot honom ger upphov till förakt och hat gentemot dem. Detta i sin tur stärker det beteende hos Dvärgen som orsakar dessa reaktioner hos andra.

Utsatthet

Av det inledande citatet i detta avsnitt kan man förstå att Dvärgen har en utsatt position vid hovet, ogillad som han är av många, däribland folket. Det tycks som om Dvärgen tolkar detta med att han inger rädsla och ibland rent av skräck bland hovbetjäningen (Lagerkvist, 1944, s. 33). Folket utanför hovet tycks förakta honom och han föraktar dem tillbaka. Dvärgen tycks inte bekymra sig om sin belägenhet i furstestaten, att vara furstens mörka skugga tycks vara tillfredsställande för honom.

Synen på andras beteende hänger mycket ihop med Dvärgens världsbild. Allt beteende som förknippas med ”mjuka” känslor anser han förkastligt, och även sådant beteende som tyder på svaghet eller uppvisar vissa typer av emotioner. De enda beteenden som Dvärgen verkar finna riktigt naturliga är sådana som är kopplade till destruktivitet och aggressivitet.

Attributioner

Dvärgens syn på människan präglar tydligt de attributioner han gör av andras beteenden. Exempelvis förklarar han altruistiska typer av beteenden med dumhet, sinnessvaghet, etc. Han uttalar sig föraktfullt om de människor som till varje pris vill stanna kvar i livet eller vara lyckliga, dessa har inte begripit livets meningslöshet. De sätt att förklara andras beteende som han använder oftast är antingen dumhet eller egoism.

Hans förståelse för andras beteende är alltså kraftigt begränsad. Hans egen aggressiva och destruktiva natur sätter gränser för hans inlevelse och förståelse i andras handlande. Eftersom han bara respekterar och förstår auktoritativa och egoistiska beteenden, så skulle man kunna anta att övriga typer av beteende inte ingår i hans föreställningsvärld. De övriga beteenden han observerar förklarar han med människans dumhet eller allmänna vedervärdighet. Exempel på sådant är t.ex. kärlek, vänskap utan egennytta, sexualitet, nyfikenhet, o.s.v. Det är t.ex. mycket tydligt att han inte förstår Bernardos handlande, vilket kan förklaras med att denne tycks styras mycket av nyfikenhet och intresse för kunskap.

Instrument för andra

Ett sätt att förstå Dvärgens syn på andras beteende är exempelvis teorin om social inlärning. Dvärgen har ända sedan han såldes till hovet av sin mor använts som ett instrument för andra. Han har fått utföra andras befallningar, andras ärenden och utan att själv bli sedd som människa. Denna erfarenhet av hur andra betett sig mot honom, skapar givetvis en modell för hur andra förväntas bete sig gentemot honom och varandra. Genom att denna modell uppkommit, så kommer inlärningen av den att förstärkas när beteendet upprepas. Modellen med denna typ av förväntningar på andra tenderar också att uppmuntra till sådant beteende hos andra, genom att annat beteende inte får respons.